Innan lopp

Den här veckan präglas av ärenden, trevligheter och projekt – stora som små. 

Och just nu sitter jag bara här lite smånervös inför kvällens motionslopp, Blodomloppet. Jag vet att det inte är något att vara nervös för och om någon annan sa att de var nervösa för ett motionslopp skulle jag bara men ahhh, ääähh, sluta nu. Precis. Man kan ju alltid ta det som ett träningspass. Men är det tidtagning så är det och alla motionärer vet att dagsformen kan variera likt vädret (idag är det förresten bra mycket kyligare i luften igen, dock perfekt springväder). Det skulle såklart vara kul att få en bra tid, 23-24 minuter något på femman. Eller 5,2 kilometer som banan är i det här fallet. Men om det blir ett träningspass på 25-26 minuter är väl det lika bra det. Yeah right. Nej, men eller hur, det är ju en upplevelse. En glad sådan! Alla människor, musik, glädje, extrapapp! Och det kan lika gärna bli så att det är så svårt att komma fram så det tar några minuter längre (eller att man ställer sig längst fram och springer in i väggen efter en kilometer).

numerlapp.jpg

Någon annan som springer lopp nu i dagarna?

Blev en sen lunch nu. Är ju en sådan som inte kan springa hungrig eller på tom mage, så planen var att äta lunch lite senare – tre, fyra timmar innan loppet, det känns optimalt. Hur dagsformen känns? Sådär då. Hej och hå och ös på. Nu ska vi hämta storebror. Vi hörs!

Springelispring

Den här veckan har ju gått så fort som om man bara skulle ha sprungit förbi den på upploppet. Tycker det var igår vi kom hem från Istanbul.
 
I onsdags drog jag från jobb till mina hamla hoods och Djurgården för att heja på sambon och mamma-mormor som sprang Blodomloppet. Så duktiga och snabba! JISSES som det kliade i löparmusklerna, längtan efter att maxa en femma… Men peppen i alla fall! Blev en blåsig promenad över Gärdet hem till pärona för sushimiddag.
 
 
Men jag har faktiskt också sprungit den här veckan! I morse blev det morgonjogg. Jag Ä L S K A R sommar-morgonjogg. Luften, dofterna, känslorna, blir kär i livet (och det där var det mest klyschiga jag skrivit på väldigt länge). Fjuttdiatans på 3,5 km och på 10 km/h, backig bana – men ändå, vecka 25. Går väldigt mycket bättre nu än i vecka 20 och i vecka 10 pallade jag inte en meter. Det går åt rätt håll? Eller… Bara att tacka och ta emot så länge det går.
 
Trevlig fredag på er och HELG!