En efter-semestern-uppdatering

IMG_3276.jpg

Borta bra men hemma bäst, en något uttjatad men återkommande term i semestersammanhang – en fras man i början av semestern inte tror att man kommer att använda, den här gången, men som gör ert kärt återbesök när man kommer hem två veckor senare och bara känner här vill jag vara, bara här, här i vårt bo.

Dagen efter har dock känslan lagt sig något, men visst är det skönt att vara hemma. Får förresten sällan ordentlig träningsvärk, men efter gårdagens resa kändes kroppen helt utpumpad. Intensiv dag. Fyra timmar flygresa räckte med mina älskade små tokar. Tänk när Oliver var i den här åldern och jag flög själv med honom fram och tillbaka till Shanghai! Men hem kom vi alltså (trots luftgroparna i åskmolnen på väg ned) och välkomnades av den euforiska hemma-bäst-känslan. Och tänkte idag att träningsvärken skulle avta bara jag hoppade i löparskorna. Vet inte om jag ska skylla på resan eller senaste veckans bergslöpning och därmed höghöjdsträning för min annars lätta kropp kändes som att väga det fyrdubbla, minst. Så tungt. Näst intill ohanterligt tung under en löparrunda. Allt kändes annars perfekt. Flåset, den nu plötsligt ganska svala sommarluften. Pressade mig första fem kilometrarna vilket blev cirka 24 minuter och 50 sekunder. Och sedan fick jag gå för benen sa stopp. Nu gäller det att vila ett par dagar till.

Även om det inte var någon vidare fart på benen är det en ordentlig fart på de små. Semlan tar till vara på sina nya superkrafter. Snart går hon! Tar små steg här och där och syns lika ofta på två ben som på knä. Går längs med saker, bord, från en punkt till den andra. Leker med storebror. Nu leker de faktiskt med varandra på riktigt. Bebislockarna krullar sig i nacken av svetten, ögonen glittrar och så glädjetjuten på det. Verkar så medveten om allt – förutom avstånd och distanser. Kastar sig ner från soffan och höga höjder med inställningen att ”det har ju aldrig gått dåligt” och så mamman som konstant har andan i halsen.

Storebror har inte haft napp på dagarna under hela Spanien-resan, men nu när vi är hemma igen och har slutat med ”yööghurt och gass” stup i kvarten (förstår varför rökare går upp i vikt, ersätter en last med en annan) är det svårt att hålla sig borta. Det flyger nappar kors och tvärs när de små sliter ur dem ur varandras munnar. Ett pågående nappkrig, men vi är på god väg.

På eftermiddagen den här sköna söndagen blev det i alla fall lekpark, glassätande (notera: bara en glass idag, i semester-mellanlandningen), spontan långpromenad längs med vattnet och till olika lekparker för att storebror skulle få springa av sig. En sådan där riktigt skön och spontan svensk sommardag. Imorgon ska det regna och åska och vi ska ta tag i några ärenden – trevliga sådana, innan vi bestämmer oss för när nästa resa ska påbörjas – med bil den gången. Mitt i semestern kanske hade varit en bättre rubrik.

På återseende!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s