Sömnen eller ickesömnen

201634183939900_sbig.jpg

God morgon! Hoppas ni alla sov gott inatt? Sömn! Ett samtalsämne som aldrig slår fel med en småbarnsförälder.

Måste erkänna att jag fasade lite inför bäbismånaderna och vakna nätter när vi skulle få ett syskon. Men med lillasyster har det verkligen varit helt annorlunda. När hon var omkring två månader sov hon hela nätterna i sin egen säng. Rena drömmen. Och chocken! Och extrem motsats till hela första året med storebror då jag var en levande napp hela nätterna och vinglade omkring av sömnbrist – sömnen, elle icke sömnen, styrde ofrivilligt hela ens liv. Jag hade inte sovit så bra sedan början av 2013!

Nu sover hon dock inte hela nätterna längre utan äter oftast 1-2 gånger per natt. En rutin som jag i stort sätt checkar av i sömnen. Hon har även kommit på att det är mysigare att sova med mamma. Det betyder inte att hon inte accepterar sin egen för det gör hon. Hon har dessutom extremt lätt att somna. Men mestadels sover nu jag, storebror och i en mänsklig hög.

Och väcks av följande:

  • Sparkande ben – storebror byter riktning för huvud och fötter minst en gång i timmen.
  • Nappen eller lejon har försvunnit i sängen.
  • Storebror ropar ”naaappen” med hes whiskeyröstämma.
  • Vaknar upp med ihopvikt nacke och inser att jag har 1 decimeter space att sova på.
  • Semlan sjunger glatt, ligger och pratar eller skrattat högt.
  • Storebror sparkar av oss täcket.
  • Semlan sover i sin egen säng men sparkar av täcket så hon känns kall.
  • Ett högt skrik rakt ut – storebror drömmer mardröm.
  • Vaknar av mig själv för att kolla så semlan andas och inte tryckt in ansiktet i kudden (hon är ju stadig 9-kilostös nu som kan vända sig själv, men som sagt, fem månader har gått otroligt snabbt och spädbarnsinstinkten sitter i ryggmärgen).
  • Semlan ska amma.
  • Den här veckan har semlan för första gången (!) vaknat för att äta 01.30 istället för 03.30.

Hur ser er lista ut? Har ni något att addera?

Men vad det egentligen handlar om är djupsömn. Inte antalet timmar utan antalet sammanhängande timmar. Inatt var semlan till exempel jätteglad mellan halv två och halv fyra, dansade glad zumba mellan mig och storebror. Ändå känner jag mig utvilad eftersom jag sov bra både innan och efter. Det är det där ”en gång i timmen eller oftare” som sakta tar kol på en.

Vet inte heller om det har att göra med att man är en rutinerad mamma vid det här laget eller om vilken snäll och enkel bäbis lillasyster är. Kan, hittills, ändå, räkna på två händer de dagar jag känt mig sliten av för lite sömn senaste fem månaderna. Men några nätter med dålig sömn kan räcka, en påminnelse på hur det känns. Man blir liksom genast lite desperat – i jakt på sammanhängande sömn, som någon slags försvarsmekanism. För att inte sova och ta hand om två små barn är lite som att köra bil med sömnbrist.

Så nu kommer vi till frågan varför jag inte kämpar för att de ska sova i sina egna sängar, varför inte oliven sover på sitt eget rum – det gjorde han ju faktiskt ett tag hela nätterna omkring när han var 1,5 år. Men det är ju bara så m y s i g t.

På det tar vi en kaffe, en riktigt stor kaffe! Och det är FREDAG!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s