Supermåne och bebisdröm

Såg ni den röda supermånen inatt? Jag tryckte näsan mot rutan, men fick för mig att grannhuset var i vägen. Imorse hörde jag att det hade varit molnigt över Stockholm.
 
Istället drömde jag om bebisen för första gången. Det är nästan liten konstigt hur mitt liv till 98% just nu kretsar kring småttingar, men att jag aldrig drömmer om några. I alla fall. Det var verkligt. Förutom att förlossningen tog fem minuter och inte gjorde mer ont än att klämma fingret i en kökslåda. Vi åkte hem på en gång. Väl hemma tyckte jag att hon var så liten och kom då på att jag glömt att få reda på hennes vikt och längd. Ringde genast till förlossningen. Efter ett dygn kom jag även på att jag glömt att amma henne, men hon verkade så himla nöjd. Hon log hela tiden. Åh, jag minns fortfarande hur hon såg ut. Undrar om hon ser ut så på riktigt?
 

En reaktion på ”Supermåne och bebisdröm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s